KD-riksdagsledamöterna Tuve Skånberg och Emma Henriksson skriver i en debattartikel att religionsfriheten ska prioriteras i svensk utrikespolitik. ”Catherine Ashton — pekar ut sex åtgärder för återgång till demokrati i [Egypten]. — Egypten behöver en konstitution som garanterar respekt för alla medborgare och en politisk process som omfattar hela befolkningen. — Dock missar Ashton att betona vikten av religionsfrihet i en demokratisk process. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna, och finns uttryckt i — Europakonventionen. Länk till artikeln
Etikettarkiv: religionsfrihet
Dragkamp om förhållandet till religion i (FP)
Anna Ekström i nätverket Kristna liberaler vill gå längre än partiledningen när det gäller frågor som rör tro och samhälle. Exempelvis vill de lägga till ett stycke i partiprogrammet för att svenska skolbarn ska få större tillträde till religiösa företrädare.
– Vi tror att rädslan för våra olika religioner botas bäst när unga människor får åka till närmaste moské, kyrka, synagoga eller annan lämplig lokal och se hur en gudstjänst går till, motiverar de sitt förslag.
I det här fallet ansåg partistyrelsen att förslaget var för detaljerat, och ville inte ha med det i det nya partiprogrammet. (citerat ur Dagen 15 nov 2013)
Lagen om stöd till trossamfund i praktisk tillämpning !?
I mars 2011 upphävde HDF regeringens beslut att neka Jehovas vittnen statsbidrag. HFD konstaterade då att beslutet kunde bli föremål för rättsprövning och att regeringen dessutom hade brustit i sin motiveringsskyldighet. Men med hänvisning till Jehovas vittnens inställningen till deltagande i politiska val kom regeringen ändå – i maj 2012 – fram till att Jehovas vittnen inte uppfyller kraven i lagen om stöd till trossamfund.
Min kommentar – I motsats till Jehovas vittnen UPPMANAR jag närhelst tillfälle bjuds alla att rösta i allmänna val. HDF-utslaget lyfter två intressanta frågor:
1)
Den svenska statens förhållningssätt till friheten att med religiösa motiv välja att nyttja eller inte nyttja en medborgerlig rättighet (som HDF påpekar – att rösta i allmänna val är enl vår grundlag en rättighet ingen skyldighet).
2)
Den sekulära rättsstatens dilemma att enligt en särskild lag stadfästa att vissa – men inte alla – religiösa samfund ska tillerkännas ekonomiskt stöd med hänvisning till att de avstår från en rättighet – det handlar ju inte om en lagstadgad skyldighet.
Jag diskuterar om detta på denna hemsida under fliken ”Om Svensk Religionspolitisk debatt” och konstaterar bl a:
Exempel på “religion med sakpolitisk agenda” är ´Fildelningsreligionen´ ” Det Missionerande Kopimistsamfundet” som Kammarkollegiet godkände som registrerat samfund i januari 2012. Det ligger nära till hands att befara att de anser sig ha funnit en metod att fildela olagligt i skydd av religionsfriheten (persone ur ledarskiktet finsn både inom detta samfund och Piratpartiet). Ett annat exempel är “Den flygande spagettimonster-kyrkan” som nyligen antogs som samfund i Tjeckien.
Min ståndpunkt är att i den sekulära rättsstaten ska vi INTE formulera lagkrav som hindar det jag kallar “religioner med sakpolitisk agenda” att söka samfundsstatus. Jag vill istället fästa allmänhetens, politikers och samfundsledares uppmärksamhet på fenomenet. Jag uppmanar dessa att utifrån egna analyser verka för att de i traditionell mening existentiellt orienterande religionernas särart upprätthålls. Texten i Lagen om stöd till trossamfund verkar ha sina brister.
Befria Svenska kyrkan en gång för alla!
Mer och mer går det upp för allt fler att hela det nuvarande valsystemet måste förändras. — Svenska kyrkan måste äntligen bli fri och få bestämma över sin egen tro, sitt liv och sitt arbete. — Det är inte kyrkan själv som bestämmer bibeltolkning och trosinnehåll —, det gör de kyrkopolitiska grupperingarna. Läs debattartikeln
partipolitik i kyrkoval
På goda grunder har partierna fått kritik för att de ställer upp i val, trots att Svenska kyrkan har skilts från staten. En fri organisation borde sköta sina egna angelägenheter, och motsättningar i religiösa frågor följer inte alltid partipolitiken. VLT
Svensk religionspolitisk debatt 