(artikeln publicerades på Newsmill aug 2013 – finns ej kvar på nätet)
Gustav Nipe är religiös och politisk anförare i en och samma person. Han företräder Kopimistsamfundet och är ordförande i Ung Pirat, Piratpartiets ungdomsförbund. Efter några ansökningsförsök gav Kammarkollegiet Kopimistsamfundet status som ”registrerat trossamfund”.
På (kopimistsamfundet.se) står det: ”Det Missionerande Kopimistsamfundet är ett missionerande samfund i det att samfundet — Genom påverkansarbete och spirituell ledning försöker — försvara sin värdegrund och sina åsikter i samhället”.
Kopimistsamfundet erkänner ett antal axiom, bl a: ”Kopiering av information är etiskt rätt.”, ”Spridande av information är etiskt rätt.”, ”Remixande är en heligare typ av kopiering än den perfekta, digitala kopieringen, då remixande är korskopiering av en mångfald av information.”, ”Internät är heliga.”
Jag citerar vidare:
”Dessa är de grundaxiom som kopimismen bygger på, och kopimistsamfundets medlemmar, kopisterna, samt kopimistsamfundets religiösa talespersoner, oparna, dedikerar sina liv till — [som] kopist eller op lever man bara rätt om man helgar dessa religiösa fundament.”
Katherine Cash, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, har förståelse för (Dagen 22/3) ”att Kammarkollegiet gav kopimisterna status som samfund — eftersom de uppfyllde alla formella krav. Myndigheter har inte till uppgift att bedöma vad som är en genuin tro. — Däremot tycker hon att det är problematiskt att lagen är skriven så att man måste använda sig av ett religiöst språkbruk för att kunna få juridiskt skydd för sin övertygelses skull.”
Självklart kan och ska de som driver kravet om fri fildelning på nätet agera för sin sak med alla lagliga till buds stående medel. Självklart ska varje människa ha rätt att organisera sig utifrån sin trosinriktning och självklart ska alla sammanslutningar ha rätt att – genom uppfyllande av lagstadgade kriterier – registrera sig i den juridiska verksamhetsform de önskar. I lagen om trossamfund infördes den 1 jan 2000 en ny associationsform, ”registrerat trossamfund i Sverige”. Lagen ger alla trossamfund möjlighet att på lika villkor i formellt och rättsligt hänseende uppträda som just trossamfund.
Det är dock problematiskt att Gustav Nipe säger att ”gränsen mellan religion och politik är svår att dra” (intervju i Dagen 22/3). Han säger också: ”att politik och religion går in i varandra, inte minst i Mellanöstern” och lägger till: ”Det är bara vi i Norden som är så extremt sekulariserade att vi drar en så skarp gräns.” Gustav Nipes reservationslösa referens till Mellanöstern är oroande i det att han inte uttrycker behovet av en klar gränsdragning mellan religion och politik. Kopimisterna kan uppenbarligen se teokrati som ett verksamt medel i missionsarbete. Gustav Nipe försätter därmed sitt politiska ungdomsförbund och hela Piratpartiet i en prekär dager.
Historiska och nutida exempel har lärt oss att där religionen fastställer förutsättningarna för politiken och där religiösa urkundstexter upphöjs till lag blir individens grundläggande fri- och rättigheter beskurna eller tillintetgjorda. Teokrati ger despoter en legitimitet som inte kan komma dem till del i ett demokratiskt statsskick som håller isär religion och politik och där religionsfriheten och de övriga och fri- och rättigheterna är självständiga länkar i en sammanhållen kedja till skydd för individen att tro, tänka och uttrycka sig fritt.
Som jag ser det borde han som partipolitiker och samfundsföreträdare tvärt om klart ha uttryckt sitt ovillkorliga mål att hålla en solid rågång mellan politik och religion.
Kanske kan Isak Gerson, en av grundarna till Det missionerande kopimistförbundet och politisk kommunledare för Piratpartiet i Uppsala, komma med klargöranden på denna viktiga punkt.
Vi minns pingstpastor Åke Greens predikning som belyste sitt samfundsperspektiv genom att tala emot homosexualitet. Åke Green friades i den rättsliga prövningen. Det rättsfallet lyfter Gustav Nipe fram när han förklarar hur Kompimistsamfundet i religionsfrihetens namn ska kunna fildela fritt på nätet. Så snart någon medlem i Kopimistsamfundet åtalas för olaglig fildelning ska Gustav Nipe åberopa religionsfriheten.
Det står självklart Gustav Nipe, Kompimistsmfundet, dess religiösa talespersoner och alla andra fritt att dedikera sina liv till att leva enligt sina regler och helga sina religiösa fundament. Men i vårt rättssystem kommer exempelvis fildelningsmål i skydd av religionsfriheten att vägas mot enskilt och allmänt intresse inom ramen för våra samlade grundlagsskyddade fri- och rättigheter precis som skedde fallet med Åke Greens predikning.
Även pågående och framtida lagstiftningsarbete som berör fildelningen, som Kompimistförbundet vill påverka i sin uttalade riktning, kommer att bli föremål för samma utrednings- och beslutsprocess som gäller för allt annat lagstiftningsarbete. Det kommer att ske inom ramen för vår sekulära samhällssyn med målet att stadfästa en adekvat balans för att upprätthålla medborgarnas alla grundlagsfästa fri- och rättigheter.
Gustav Nipe annonserar under på Blocket efter en äldre eller en ny kyrka i Mälardalen eller i Skåne. Hans samfundsmedlemmar har självklart lagstadgat skydd att leva och verka i enlighet med sin övertygelse inom lagens ramar var och när de vill.
Vår – och Gustav Nipes – religionsfrihet skyddas och vårdas bäst för allas bästa inom den sekulära rättsstatens konstitution. Bevare oss från kompimistfundamentalistiska teokrater.
Ulf Lönnberg
Svensk religionspolitisk debatt 