Månadsarkiv: november 2013

Judar och kristna mot aggressiv sekularism

Mer än 200 rabbiner från mer än 30 europeiska länder är sedan i söndags gäster i den tyska huvudstaden för att mötas i årets medlemsförsamling. Skäl till val av mötesplats är 75-årsdagen av pogromerna i november 1938. Koch kallade i uppskattande ordalag valet av mötesplats som ”manifestation av mod och övertygelse”. Tyvärr är det fortfarande nödvändigt att fördöma antisemitismen;
http://signum.se/kardinal-koch-judar-och-kristna-mot-aggressiv-sekularism/

Heiner Bielefeldt: fördomar i samhället är utmanande

– Men den stora utmaningen i Sverige är ändå . Det handlar både om fördomar gentemot minoriteter, men också mellan olika minoriteter. Och i värsta fall kan det röra sig om hat. Dessutom oroas jag över att den grundläggande förståelsen för hur viktig religionen kan vara håller på att falla sönder i mer sekulära stater.
http://m.dagen.se/nyheter/fn-sverige-bor-gora-mer-for-religionsfrihet/

 

Dragkamp om förhållandet till religion i (FP)

Anna Ekström i nätverket Kristna liberaler vill gå längre än partiledningen när det gäller frågor som rör tro och samhälle. Exempelvis vill de lägga till ett stycke i partiprogrammet för att svenska skolbarn ska få större tillträde till religiösa företrädare.

– Vi tror att rädslan för våra olika religioner botas bäst när unga människor får åka till närmaste moské, kyrka, synagoga eller annan lämplig lokal och se hur en gudstjänst går till, motiverar de sitt förslag.

I det här fallet ansåg partistyrelsen att förslaget var för detaljerat, och ville inte ha med det i det nya partiprogrammet. (citerat ur Dagen 15 nov 2013)

Lagen om stöd till trossamfund i praktisk tillämpning !?

I mars 2011 upphävde HDF regeringens beslut att neka Jehovas vittnen statsbidrag. HFD konstaterade då att beslutet kunde bli föremål för rättsprövning och att regeringen dessutom hade brustit i sin motiveringsskyldighet. Men med hänvisning till Jehovas vittnens inställningen till deltagande i politiska val kom regeringen ändå – i maj 2012 – fram till att Jehovas vittnen inte uppfyller kraven i lagen om stöd till trossamfund.
Min kommentar – I motsats till Jehovas vittnen UPPMANAR jag närhelst tillfälle bjuds alla att rösta i allmänna val. HDF-utslaget lyfter två intressanta frågor:
1)
Den svenska statens förhållningssätt till friheten att med religiösa motiv välja att nyttja eller inte nyttja en medborgerlig rättighet (som HDF påpekar – att rösta i allmänna val är enl vår grundlag en rättighet ingen skyldighet).
2)
Den sekulära rättsstatens dilemma att enligt en särskild lag stadfästa att vissa – men inte alla – religiösa samfund ska tillerkännas ekonomiskt stöd med hänvisning till att de avstår från en rättighet – det handlar ju inte om en lagstadgad skyldighet.

Jag diskuterar om detta på denna hemsida under fliken ”Om Svensk Religionspolitisk debatt” och konstaterar bl a:

Exempel på “religion med sakpolitisk agenda” är ´Fildelningsreligionen´ ” Det Missionerande Kopimistsamfundet” som Kammarkollegiet godkände som registrerat samfund i januari 2012.  Det ligger nära till hands att befara att de anser sig ha funnit en metod att fildela olagligt i skydd av religionsfriheten (persone ur ledarskiktet finsn både inom detta samfund och Piratpartiet).  Ett annat exempel är “Den flygande spagettimonster-kyrkan” som nyligen antogs som samfund i Tjeckien.

Min ståndpunkt är att i den sekulära rättsstaten ska vi INTE formulera lagkrav som hindar det jag kallar “religioner med sakpolitisk agenda” att söka samfundsstatus. Jag vill istället fästa allmänhetens, politikers och samfundsledares uppmärksamhet på fenomenet. Jag uppmanar dessa att utifrån egna analyser verka för att de i traditionell mening existentiellt orienterande religionernas särart upprätthålls.  Texten i Lagen om stöd till trossamfund verkar ha sina brister.

Kristnas situation i världen en ickefråga i svensk politik

Barometerns ledare:  ”— Men det gör ett något verklighetsfrämmande intryck när debattörer inte ens förmår sätta ord på vad som förenar det våld och den förföljelse som kristna i Nigeria, Egypten, Syrien, Irak och Pakistan i dag utsätts för. Det är dock varken övermäktiga statsapparater eller militant sekularism; det är religiös extremism som frodas i tillstånd av instabilitet och sönderfall. Det gör det knappast enklare att verka för religionsfrihet. Men ska man ha några förutsättningar att nå framgång, krävs åtminstone en viss känsla för utmaningarna.”