Fredrik Wenell och David Willgren skriver i tidningen Dagen idag under rubriken Sverige är inget kristet land ”Kristen tro är djupt politisk, men kristna värderingar ska inte ligga till grund för det svenska samhället.
Jag citerar tre – som jag bedömer – nyckelmeningar . Därefter min kommentar nedan
1
”Håller vi med om detta blir tro alltså inte bara att hålla en mängd saker för sanna, utan att aktivt följa Kristus som hans lärjungar.”
2
Vi tror alltså att församlingens uppdrag är att inbjuda till ett liv i efterföljelse, men vi kan aldrig tvinga eller ålägga någon annan, som står utanför denna gemenskap, att leva så.
3
Därför kan inte kristna värderingar ligga till grund för det svenska samhället. Det vore att antingen beröva den personliga omvändelsen dess konkreta innehåll – i bästa fall blir den en religiös upplevelse – eller att reducera den kristna tron till gärningar.
Utan inskjuten sats blir meningen under punkt 3 logisk, med inskjuten sats blir den svår att förstå. Författarna påstår att om och när en person beslutar sig för (väcks till) efterföljelse av Jesu´ budskap och gärning (inte församlingsföreståndarens, hoppas jag) ska han eller hon – för att vara rättrogen enligt författarna – inte analysera sina bevekelsegrunder utan okritiskt/i trygg förvissning följa ett sådant sitt avgörande livsval utan att ”smutsa upplevelsen (reducera)” med världsliga och politiska måttstockar. Jag tolkar de som att själva tankegodset och gärningarna ska vara målet i sig? Inget fel i det, utan avtryck i verkligheten fokuseras på religiös filosofi, det heller inte fel. Men deras artikel kan inte tolkas på annat sätt än att de vill rucka på människors göranden och låtanden i kristen riktning Sverige här och nu. För visst kan och ska kristna värderingar påverka samhällsutvecklingen utifrån medborgares och politikers agerande. De gäller i allmänhet och Västeuropa i synnerhet . Då skapar vi förutsättningar för fredlig samexistens med människor med annan religiös hemvist.
Svensk religionspolitisk debatt 
DENNA KOMMENTAR ÄR FRÅN
FREDRIK WENELL
Hej
tack för din kommentar. Jag förstår inte riktigt allt eller hur du kommer till dina slutsatser. Men det jag kan säga är att frågan för oss är inte OM kristna skall påverka samhället utan HUR.
Det är helt uppenbart att religiösa föreställningar har påverkat på ett enormt positivt sätt. Men vi påverkade kanske mest som frikyrka innan vi hade politiskt makt.
Det handlar inte helle rom att inte vilja ”smutsa” ner sig. Det är något du klistrar på oss och läser in som vi aldrig skulle påstå eller ens tänka. Det som är problemet är att kyrkan helat tiden kompromissar bort delar av Jesu ord för att få plats. Inte att vi smutsat ner oss med politik.
Men detta beror ju också på hur vi förstår evangeliets kallelse till oss. I den traditoin vi befinner oss i har det varit vanligt med pacifism och var så också i KD på 1970-talet. (Det är ju något helt annat i ex. en luthersk trad. eftersom de har en annan syn på överheten. Och det är ok – men vi måste argumentera med varandra om vad som är den bästa förståelsen av hur evangeliet skall förstås. Men det är sällan vi hör om det idag.) Varför? En rimligt förklaring är att de inte är ”realistiskt” enligt vanliga politiska idéer. Men frågan är inte om vi skall vara realistiska utan om trofasta mot kristus.
En annan viktig hållning från Jesus är att skilsmässa inte stämmer med ett liv i efterföljelse. Skall vi verka för en lagstiftning om det? Eller skall vi arbeta för att hjälpa varandra i och utanför kyrkan att vara trogna i våra äktenskap. Ett annatt område är ju abort. Här skulle jag nog vilja påstå (efter en hel del samtal) att det förekommer en del i frikyrkan. Då tycker jag det är mer konstruktivt att vi som kyrkan i Andens kraft och församlingens vägledning blir människor som har sex på ett sådant sätt att barn alltid är välkomna.
Allt gott
Fredrik Wenell